Tiden tycks aldrig kunna få någon att stå stilla, kastar människor runt sig hela tiden. Alltid nya ögonblick aldrig ett och samma... Men tänk om man skulle kunna pausa tiden om så bara ett par sekunder, vilken energi kick det skulle vara. Tänk vad mycket man skulle hinna uppleva och så levande de där intrycken skulle bli i jämförelse med det vanliga livet. Vilken känsla att kunna begrunda samma ögonblick en längre tid kunna vrida på det och undersöka alla vinklar och vrån. Det finns alltid en skugga i ett av ögonblickets hörn, en skugga som döljer det viktiga i stunden som vi aldrig hinner lägg märke till i vårt liv som speglar en rusningstrafik - det går inte så fort fram men alla är ändå stressade, och när man väl rör sig en liten bit fram är det som en påminnelse att man fortfarande sitter fast och gör bara folk ännu mer stressade.
Man skulle kunna stanna tiden grunda ögonblickens skuggade vrån, när man ändå sitter fast där mitt i rusningen och ändå inte kommer någonstans passa på att försöka finna alla de dolda vyerna som man kan finna i kulisserna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar