Vaknar av tystnade som äger rum då alla andra sover, det är inte samma tystnad som finns när man är ensam. Inte densamma som överväldigade mig hela gårdagen.
Det är som om sinnena kan uppfatta andetagen från rummen intill, även om jag inte är medveten om att de hörs så är de liksom ändå där någonstans - i tystnaden.
Tassande ner för trappan, noga med att akta mig för andra och femte trappsteget som knarrar när man stiger mitt på det. Jag tänker att de inte är något defekt med dem. Att det är universums sätt att skapa kontraster.
Lite knarrande trappsteg här och gropar i vägen där, allt skulle inte kunna vara perfekt då skulle det inte finnas någon perfektion. Hela livet är fullt med knirrande och knarrande trappsteg som man måste hitta sitt egna sätt att ta sig förbi. Därför tycker jag inte att det andra och femte trappsteget är ofullständiga.
Det är till och med mysigt med lite knarrande trappsteg då och då!
Sedan äter jag gröt med kiwi och mjölk på, tar den lilla koppen som vi köpte i Skummeslöv för många många år sedan. Då den faktiskt var lagom till en liten mig. Chokladen från igår fyllde nästan hela koppen. Laddar upp kroppen med energi och vitaminer och hoppas på en bättre dag idag!
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar