vet inte varför jag kom och tänka på det, men en klasskompis till mig chattade med gud varje rast ett tag när vi var små, kommer ihåg att vi brukade skratta åt svaren hon fick eftersom de ofta inte stämde överrens med det hon skrev. Jag hade lite tråkigt så jag sökte på chatta med gud och fick upp en sida. Jag satt och skrev med "gud" ett tag men tröttnade eftersom att hans (eller "gud" sa att det var en hon och ibland att det var en robot, never mind) svar gick runt till slut, typ som wikipedias länkar.
men det är väl ändå en kul grej man kan göra när man har tråkigt antar jag, att snacka med en robot. Speciellt om man gillar ödlor för det verkade "gud" göra. Så fort han inte kunde svara undrade han om vi skulle byta samtalsämne till ödlor :p
Kan berätta en gång när jag var liten, och hade tråkigt ;)
Det var första gången jag var ensam hemma, jag var mellan sex och åtta år tror jag :) Och det sista pappa sa till mig innan han åkte var att jag inte fick ringa numret som stod på lappen han la på skrivbordet. Rätt dumt av honom eftersom han sa så tog det inte många minuter förrän jag ringde upp numret och en gammal dam svarade och jag la på luren. Jag har för mig att jag blev rädd eftersom jag gjort något jag inte fick, men jag tror att jag fick en kick av det eller något för jag ringde henne igen och igen och igen, varje gång hon svarade la jag på. :P Sedan ringde min telefon och jag såg att det var samma nummer jag ringt, och jag vågade först inte svara, men så tänkte jag - äh det gör ju inget hon vet ju inte om jag har ringt.
Så jag svarade och hon undrade vad jag ville, jag låtsades som om jag inte fattade vad hon pratade om. Men hon sa att jag ringt henne fem sex gånger och undrade vad jag ville. Jag envisades med att jag inte alls ringt men hon sa att hon såg det på sin nummer presentatör att jag ringt. Haha första gången jag hörde att en sådan fanns xD jaja så jag gav mig och sa som det var att jag hittat ett nummer på skrivbordet och så vidare. Men var ändå lite reserverad. Hon frågade vad jag hette och jag sa Daniella (fråga inte varför eller vart jag fick det namnet ifrån, jag visste bara att jag inte fick säga mitt namn till främlingar ;) ) och vi fortsatte prata länge tanten berättade att hon hade ett barnbarn som gick på en skola nära min och jag berättade vart jag gick och en massa saker :P Tanten sa vart hon bodde och hon var jättesnäll, så till slut fick jag dåligt samvete för jag ljugit för henne, haha, så jag berättade att jag inte alls hette Daniella utan Fannie xD
Ja det finns många sätt att roa sig på när man har tråkigt! Dock tyckte jag inte alls det var kul då, för jag hade massor av skuldkänslor för att jag ringt fast jag inte fick och mamma och pappa skrämde mig med att nu kunde det komma gubbar i skåpbilar och kidnappa mig. Jag har för mig att jag inte sov så gott på några nätter, en nu tycker jag det är jättekul!! Speciellt att jag ljög om mitt namn och sedan berättade det xD haha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar