Dagar av perfektion

Njutit lite extra av livet under en kort tid

Försökt fånga känslan och föreviga den

Vi fann sommaren söderut

Tillsammans åkte vi i solen och sjöng 

Strövade i djupa skogar

Lapade solstrålarna på stranden 

Blev gula i doften av de blommiga fälten

Vandrade mellan gatorna i staden

Förberedde garderoben för sommaren

Dansade till La Bomba

Vaknade av fågelsången

Och hade massor av kvalitetstid

Det var dagar av perfektion

Tack Mamma 

Tänker att det är dagar som dessa jag letar fram ur minnet

 när saknaden en dag blir för stor

Men just nu gav de den extra energi som behövs 

för att gå från verklighet till böcker igen

Det är min verklighet?

Det har hänt mycket i livet på så kort tid. Stundtals är det svårt att verkligen säkert veta om det är verklighet eller fantasier. Men det här är min verklighet nu. Tänker att insikten infinner sig och landar med tiden. Det som för några år sedan kändes som ett universum bort är nu min framtid och jag kan inte sluta le.

För ett år sedan (känns som en evighet iväg) letade jag och Noura efter ursäkter till att skjuta ytterligare lite till på vårt fruktansvärda gymnasiearbete. Känslan av student började närma sig och det var fester och roligheter konstant. Hösten låg som ett tomt oskrivet blad. Jag visste inte vart jag skulle befinna mig eller vad jag skulle göra. Nu, ett år senare, ligger kommande höst återigen som ett tomt oskrivet blad, nästan. Det enda som finns på bladet är en rubrik, och på den står det Costa Rica!

Det känns overkligt att fylla i detta papper, men det underlättar insikten om att verkligheten inte förväxlas med dagdrömmarna.